Har precis läst ut Jörgen Eriksson bok "svartkonstboken", vilket av namnet på boken inte alls är en svartkonstbok utan det är en bok om folklig läkekonst och ett magiskt förhållninsätt. Man känner igen mycket i boken, min mormor pratade ofta på ett magiskt sätt och läkte krämpor med magiska formler och medel. Hon var en överlevare av stora mått, en kvinna med styrka som få. Jag växte upp min första år hos mormor, och konstigt nog minns jag mina första år så väl. Vi hade en väldigt nära kontakt även efter det att min mamma kom och hämtade mig för att flytta till uppsala. Min mamma som var ensamstående var tvungen att lämna mig och min storebror hos min mormor för att söka jobb och bostad i uppsala-stockholm.
I slutet av mormors sista år flyttade hon till uppsala och bodde i samma hus som mig och min storebror.Båda bodde våningarna över mig.Hon hade tur med tanke på hur gamlingarna har det i sverige idag.Min mormor fick leva sina sista år med med 3 generationer.
Idag träffar jag och håller kontakten med henne i andevärlden. Just nu kan jag känna hur hon stryker mig i håret när jag sitter och skriver det här. Tack Jörgen Eriksson för att du har skrivit dessa underbara kloka böcker, det har väckt en själslig längtan tillbaka till mina samiska rötter.
Här i huset växte jag upp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar